De kransblommiga växterna eller plisterväxterna,Lamiaceae
Tidigare hette familjen läppblommiga växter, Labiatae, vilket berodde på att blommorna oftast har kronblad som växt ihop och bildat en överläpp och en underläpp
Med tanke på den starka blomtendensen, ända in i det bladartade hos denna familj, kan man förvänta sig stimulerande-värmande verkningar för ämnesomsättningen, och som sträcker sig in i det rytmiska systemet. Mellan matsmältning och andning ligger de kransblommiga växternas verkningsområde.
Värmeprocessen och den intensiva sockerprocessen i nektarbildningen, i dessa växter har sin motsvarighet i det väsensled som är verksamt i den mänskliga värmeprocessen och som stöder sig på sockerprocessen i blodet, nämligen jaget. Jagverksamheten – från ämnesomsättning till blodbildning och andningsprocess – blir tilltalad generellt av de kransblommiga läkeväxterna.
Tyngdpunkten ligger i området för jagorganisationens verksamhet, i ämnesomsättningsområdet, med inriktning hän emot det rytmiska systemet. Allt efter utgestaltningen hos den enskilda arten av denna växtfamilj tilltalas det ena eller andra organområdet starkare, det kan vara blodet mag-tarmområdet, hjärtat, lungorna eller livmodern.
Allmänt hjälper de kransblommiga växterna till att dämpa en obehärskat verksam astralkropp och för in den under jagets verksamhet. Man kan med hjälp av de kransblommiga växterna motverka svagheter i jagorganisationen av olika slag, ända till försvagningen av den i organen, som yttrar sig i diabetes.
Som krydda – det finns ett flertal kryddväxter bland de kransblommiga växterna – tilltalas även jaget via medvetandet, genom smakförnimmelsen, till delaktighet i matsmältnings-processen. Dofterna hos denna familj är uppfordrande, medvetenhetshöjande, uppväckande och av eldigt-skarpa slag som stärker jaget. Det söta, trånande, överväldigande, bedövande saknas helt.
Isop, Hyssopus officinalis
Smal och hög sträcker isopen sig uppåt, med de smala lansettformade bladen, tätt besatta med skott som upptill bär blålila eller rödaktigt violetta blommor med utskjutande ståndarknappar. Blommorna vänder sig åt sidan – sidoställda – och bildar tillsammans en axlik blomställning. Sydeuropa och arida, dvs torra, delar av Västasien är dess ursprung. Den finns där på klippiga berg och steniga kullar.
De sönderdelade bladen har doften av kamfer och något animalt. Kamferinnehållet ger genom-värmande verkan som är lugnande-kramplösande.
Läkeverkan riktar sig till det rytmiska systemet, som t ex vid bronkit och astma, men att reglera svettningen ligger också inom denna växts läkande område.
Oljan kan även lindrar häftiga sårsmärtor.
Therése Lindberg
Källa: Wilhelm Pelikan: Heilpflanzenkunde
ur FALK-bladet nr 3, 1997